Stress vanligare orsak till arbetsrelaterad dödlighet i framtiden

Varje år dör tusentals svenskar av arbetsrelaterad stress, nattarbete, buller, avgaser och ihållande fysiskt tungt arbete. Bara av stress på jobbet dör cirka 500 varje år. Antalet dödsfall på grund av buller, passiv rökning och asbest minskar medan stressrelaterade dödsfall ökar. Det visar två nya rapporter som Arbetsmiljöverket presenterat.

– Dödsolyckor på jobbet är alltid dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt senare, ibland 20-30 år efter att man varit på den farliga arbetsplatsen. Arbetsgivare måste systematiskt förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Betydligt fler dör på grund av arbetsrelaterade sjukdomar än i olycksfall

Varje år dör 40–60 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Antalet arbetsplatsolyckor har minskat med 25 procent under de senaste tio åren. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för tusentals personers förtidiga död. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har forskare beräknat hur många liv som förkortas av vissa riskfaktorer i arbetsmiljön varje år. Forskarnas beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Andra faktorer – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning – leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress ökar i framtiden.

– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser kan vara stora som exempelvis ihållande fysiskt tungt arbete och hörselskadande buller, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som är en av författarna bakom kunskapssammanställningarna.

De stressrelaterade dödsfallen bedöms öka i framtiden

Dagens arbetsrelaterade dödlighet beror både på gårdagens och dagens arbetsmiljöer. Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker men under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få. Forskarnas beräkningar bygger på en rad data från tidigare forskning och flera olika register. De har tittat på förekomsten av olika arbetsmiljörisker i dagens arbetsmiljöer och beräknat effekten av hur dessa risker bidrar till framtidens arbetsrelaterade dödlighet.

– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av framför allt tidigare asbestanvändning. I framtiden bedöms dödsfall orsakade av asbest minska medan arbetsrelaterad stress väntas skörda långt fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm.

Sammanlagd data från Arbetsmiljöundersökningarna, SCB/Arbetsmiljöverket visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet, och forskarna bedömer att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress kommer fortsätta att öka. En bearbetning av data om upplevd stress i olika yrken i Sverige före 1990-talet visar att andelen personer som upplever negativ stress har ökat från 13 till 22 procent mellan år 1981 och 2000. Största ökningen av stress fanns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning, där samtliga förändringar var statistiskt säkerställda. Analyserna visade också att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningarna 2015 och 2017 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 20 procent av männen.

Kemikalieapp ska hjälpa företag att ge information till konsumenter

I höst lanseras en ny mobil-app som ska göra det enklare för konsumenter i hela EU att ta reda på om varor de köper innehåller särskilt farliga ämnen. Under sommaren 2019 testas appen för att se att alla funktioner fungerar. Testerna görs i de EU-länder som deltar i projektet, däribland Sverige.

Den nya appen som håller på att utvecklas ska bli ett hjälpmedel för kommunikation mellan konsumenter och företag. Enligt kemikalielagstiftningen Reach har konsumenter rätt att få veta om en vara, till exempel ett klädesplagg eller hemelektronik, innehåller särskilt farliga ämnen (SVHC-ämnen) i halter över 0,1 procent. Om en konsument ställer frågan måste företaget ge informationen inom 45 dagar.

Genom appen, som i Sverige kommer att heta Kemikalieappen, får företag hjälp att informera konsumenter om en vara innehåller SVHC-ämnen och det blir enklare för konsumenter att ställa frågor till företagen om särskilt farliga ämnen. När appen lanseras i höst kommer konsumenter att kunna skanna varornas streckkoder med hjälp av kameran i sina mobiltelefoner. Streckkoderna leder vidare till företaget bakom varan.

Alla företag på EU-marknaden kommer att erbjudas att lagra information om sina varor i en databas som är kopplad till Kemikalieappen. För varor i databasen skapas ett automatiskt svar och konsumenten får då veta redan vid köptillfället om varan innehåller SVHC-ämnen över 0,1 procent. Om varan inte finns inlagd i databasen skapas i stället ett automatiskt mejl till företaget med konsumentens fråga. Det finns inget krav i Reach-lagstiftningen om att företag ska informera om varor som inte innehåller SVHC-ämnen, men med Kemikalieappen kommer det att vara möjligt för företagen att lämna sådan information också.

Mjukgörande ftalater begränsas i elektriska produkter

EU-kommissionen har beslutat att lägga till fyra ämnen till RoHS-direktivet, så att de inte längre kan användas i elektrisk utrustning. Det gäller fyra ftalater, DEHP, BBP, DBP and DIBP, som mest används som mjukgörare i produkternas plastdelar.

Begränsningarna trädde i kraft den 22 juli 2019 för elektrisk och elektronisk utrustning. Medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollinstrument tillåts en längre tid för anpassning fram till 22 juli 2021.

Begränsning av ftalater gäller för varje enskild produkt som sätts på marknaden efter angivet datum.

Sedan tidigare är kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE begränsade i de här produkterna.

Förbjudet att sälja lödtenn med bly till privatpersoner

Det är förbjudet att sälja metallegeringar som innehåller bly till privatpersoner sedan den 1 mars 2018. Det gäller till exempel lödtenn eller gjutmetall för tennsoldater om halten bly är 0,3 procent eller högre. Däremot får du sälja sådana produkter till yrkesmässiga användare om förpackningarna är märkta med texten ”Endast för yrkesmässigt bruk”. Företag som vill sälja produkterna måste också ha tillstånd av länsstyrelsen.

Förbjudna kemikalier hittade i julbelysningar

Kemikalieinspektionen har undersökt innehållet av skadliga kemikalier i julbelysning och andra elektriska juldekorationer. 14 av de 96 granskade produkterna innehöll förbjudna ämnen över gränsvärdena i lagstiftningen.

I Kemikalieinspektionens senaste tillsynsprojekt om elektriska produkter har en del av projektet fokuserat på julbelysningar. Tillsynsrapporten som publiceras i dag visar att 14 av 96 elektriska julprodukter innehöll otillåtna halter av ett eller flera av ämnena bly, kadmium, kortkedjiga klorparaffiner och flamskyddsmedlet HBCDD. Bland varorna som innehöll förbjudna ämnen fanns bland annat en elljusstake, julgransbelysning och elektriska prydnadstomtar.

Utöver belysningarna med otillåtna ämnen hittades ytterligare sex julbelysningar med över 0,1 procent av farliga ämnen som inte är förbjudna men finns med på EU:s kandidatförteckning. Detta handlar i de flesta fallen om ämnen i gruppen ftalater som används för att göra plast mjuk. När ämnen står med på EU:s kandidatförteckning betyder det att företagen enligt lagstiftningen är skyldiga att informera yrkeskunder om innehållet av farliga ämnen i varorna. Privatpersoner har rätt att få veta om varor innehåller ämnen på kandidatförteckningen om man frågar efter informationen. Några av de elektriska julprodukterna med förbjudna ämnen innehöll också ämnen på kandidatlistan.