Handla säkert på nätet

Det kan vara smidigt att handla varor på nätet. Men håll koll på var företaget finns som du beställer varorna från. Varor som säljs i länder utanför EU kan innehålla kemiska ämnen som är förbjudna i Sverige och i EU.

Varor kan innehålla förbjudna ämnen

Varor som säljs i Sverige och inom EU har höga krav på sig att de ska vara säkra att använda. Alla företag inom EU måste följa den kemikalielagstiftning som gäller, även om företaget importerar varor från länder utanför EU. Om du beställer något via nätet, direkt från en leverantör utanför EU, omfattas den varan inte av samma lagkrav. I värsta fall kan varan innehålla ämnen som är förbjudna i EU eftersom de är skadliga för hälsa eller miljö.

Om du vill köpa en vara på nätet är det därför bra att försöka ta reda på om varan är tillverkad för att kunna få säljas i EU. Du kan till exempel söka efter informationen på företagets webbplats eller fråga säljaren via mejl eller telefon.

Exempel på förbjudna ämnen som kan finnas i importerade varor är

  • bly och kadmium i smycken
  • vissa mjukgörare, ftalater, i mjuka plastleksaker
  • vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektronikvaror.

Inte samma rätt att få information

Om du köper en vara från ett företag inom EU har du alltid rätt att få reda på om varan innehåller något av de särskilt farliga ämnen som finns upptagna på EU:s Kandidatförteckning. Om du köper varor från ett företag utanför EU kan det vara svårt att få information om varans innehåll och om varan innehåller något ämne som kan vara farligt.

Krav på märkning

Kemikalier kan vara farliga om de används på fel sätt. Inom EU finns en lag om att alla farliga kemiska produkter ska vara märkta med en farosymbol. Det kan till exempel vara vissa sprayburkar, rengöringsmedel och lampoljor. Det ska också framgå av märkningen hur produkten kan användas på ett säkert sätt. Den lagstiftningen gäller inom EU, och det är därför inte säkert att kemiska produkter är märkta om du köper dem från ett land utanför EU. Om produkten är märkt kommer det troligen inte att vara på svenska och det kan då vara svårt att förstå informationen om risker och hur man ska skydda sig.

Nya regler för avfallshantering och återvinning – från avfall till resurs

Att gå från avfall till resurs var ett av huvudmålen när Europeiska unionens råd 2018 beslutade om revideringar i avfallslagstiftningen, genom det så kallade avfallspaketet. Målet är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering.

Kretslopp istället för avfall

Revideringen av EU:s avfallslagstiftning har varit en viktig del i EU:s arbete mot en mer cirkulär ekonomi. En växande befolkning och stark ekonomisk utveckling förbrukar jordens resurser i allt snabbare takt. Bara i Sverige genererar vi i genomsnitt fem ton avfall per person och år. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp istället för att bli avfall.

För att detta ska ske behöver mängden avfall minska och återvinning av avfall öka. En förbättring av avfallshanteringen kan också bidra till positiva fördelar för klimatet och människors hälsa.

De viktigaste ändringarna i korthet

Ändringarna kan du läsa om nedan. Här är snabblänkar till dem.

Farliga ämnen i många importerade smycken

Kemikalieinspektionen har genomfört kontroller av smycken tillsammans med Tullverket. Tillsynsprojektet skedde inom ramen för en europeisk insats där 16 länder deltog med sina kemikaliemyndigheter och tullmyndigheter. Insatsen fann att en av fyra importerade varor i de deltagande länderna hade brister, så som att de innehöll farliga ämnen över gränsvärdet.

– Genom tidigare tillsynsprojekt vet vi att varor som importeras från länder utanför EU ofta har brister, till exempel att de innehåller farliga ämnen över gränsvärdena eller att de saknar korrekt märkning. Samarbetet med Tullverket är därför väldigt värdefullt när det kommer till tillsyn av importerade varor, säger Marcus Hagberg, projektledare för det svenska deltagandet.

I Sverige kontrollerade Kemikalieinspektionen om 240 smycken av olika typer innehöll särskilt farliga ämnen, bland annat bly och kadmium. I 23 procent av fallen upptäcktes brister. I de fall man hittade ämnena i halter över de tillåtna gränsvärdena stoppades hela försändelsen med samma sorts smycken. Sammanlagt stoppades därför 600 smycken med otillåtna halter av bly och kadmium. Kemikalieinspektionen anmälde nio företag till miljöåklagare.

– Genom den gemensamma insatsen stoppades en hel del smycken och andra produkter som innehöll höga halter av farliga ämnen. Det syns inte på ett smycke att det innehåller för höga halter av till exempel bly därför är det viktigt att varorna stoppas innan de når konsumenterna, säger Per Holgersson, nationell specialist på Tullverket.

En av fyra varor hade brister

Totalt i det europeiska projektet kontrollerades 1 389 varor i 16 länder. 1 225 varorna granskades för att se om de innehöll otillåtna halter av kadmium, bly och nickel. Majoriteten av dessa var smycken. En mindre del av kontrollerna gällde märkning av kemiska produkter. I den kontrollen medverkade inte Sverige. Sammanlagt fann myndigheterna i de olika länderna att en av fyra varor hade någon form av brist som bryter mot EU:s regler om kemikaliekontroll. Den vanligaste bristen var otillåtna halter av kadmium och bly i smycken.

Nästan tre fjärdedelar av varorna med funna brister (74 %) kom från något av länderna Kina, Förenade Arabemiraten, Indien, Thailand, Nordmakedonien eller Madagaskar.

Oklart om kemikalieskatten minskat användningen av farliga flamskyddsmedel i elektronik

Kemikalieinspektionen och Skatteverket har på uppdrag av regeringen gemensamt utvärderat skatten på farliga kemikalier i elektronik. Utvärderingen har inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i elektronikvaror eller i människors hemmiljö till följd av skatten. Vissa företag har påbörjat ett substitutionsarbete delvis till följd av skatten men detta arbete befinner sig till stor del i ett tidigt skede. Utvärderingen pekar även ut brister som behöver åtgärdas om skatten ska få avsedd effekt.

Nya skärpta regler för arbetsplatsen

Nya arbetsplatser ska planeras så att de kan erbjuda en god arbetsmiljö för alla och kunna ta emot personer med funktionsnedsättning. Det är en av nyheterna i Arbetsmiljöverkets ändrade föreskrifter för hur arbetsplatser ska utformas. Dessutom skärps kraven på rörelseutrymme vid arbete som innebär att man behöver vrida, huka eller böja sig ned.

Arbetsmiljöverket har fattat beslut om nya, ändrade föreskrifter för arbetsplatsers utformning.  De innehåller regler om allt från luftkvalitet till krav på belysning och dagsljus, personalutrymmen, tillgänglighet, utrymning och säkerhet. Många av dessa regler har funnits tidigare, men en del har förtydligats, skärpts och tillkommit.En nyhet är att det nu kommer att ställas tydligare krav på att byggherrar, arkitekter och projektörer tar hänsyn till arbetsmiljön i den färdiga byggnaden redan vid projekteringen. Det kan handla om att det ska finnas tillräckliga personalutrymmen eller möjlighet till dagsljus.

Säkra utrymningsvägar för alla

Nya arbetsplatser ska även projekteras så att de blir tillgängliga för personer som har en funktionsnedsättning. Det handlar till exempel om bredden på dörrarna och att det ska finnas säkra utrymningsvägar.

– Vi vill att man ska göra rätt från början. Det kan bli väldigt dyrt att ändra en redan byggd arbetsplats, om det alls är möjligt. Vi ser också ett ökat behov av god tillgänglighet på arbetsplatserna när vi har allt fler äldre som arbetar, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler.

Kravet på ökad tillgänglighet för personer med en funktionsnedsättning gäller nu alla nybyggda arbetsplatser och vid större ombyggnationer. Lokaler som används för arbete där det behövs full funktionsförmåga är undantagna. Dagens befintliga arbetsplatser ska, liksom tidigare, vara tillgängliga för dem som arbetar där.

Krav på tillräckligt rörelseutrymme

En annan regel som skärps är kravet på att det ska finnas rörelseutrymme för att kunna arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt. Det gäller vid arbetsmoment där man behöver vrida, huka eller böja sig ned. Tidigare fanns ett allmänt råd om att det skulle vara 0,8 meter fritt arbetsutrymme vid vård eller flytt av patienter inom vård och omsorg.  Nu är det ett generellt krav som gäller inom all verksamhet, till exempel även vid däckskifte på verkstäder eller lagerarbete.

– Om man behöver vrida, huka eller böja sig och det är för trångt, kan det leda till belastningsskada. Det är viktigt att personalen kan arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller i värsta fall dö av sitt arbete, säger Christina Jonsson.

De nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft den första januari 2021 och gäller alla arbetsplatser där arbetsgivaren kan påverka utformningen av lokalerna, inte i eget eller andras hem.