Förbjudna kemikalier hittade i mjuk plast

Kemikalieinspektionen har hittat förbjudna kemikalier i nästan var tionde vara av plast som har analyserats i ett tillsynsprojekt. Bland annat hittades otillåtna ämnen i en duschslang, en haklapp och en yogamatta. Sammanlagt har myndigheten granskat 160 varuprover från 52 företag.

I Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt har sammanlagt 160 plastvaror från 52 olika företag analyserats. Varorna som har testats är bland annat sådana som finns i hemmiljön, till exempel varor för badrum, trädgårdsvaror och träningsredskap. De flesta av varorna som har undersökts är gjorda av mjuk plast.

Av de 160 analyserade plastvarorna innehöll 14 begränsade kemiska ämnen i otillåtna halter. Vanligast var kortkedjiga klorparaffiner, som används i plast som mjukgörare och flamskyddsmedel. Kortkedjiga klorparaffiner är giftiga för vattenlevande organismer, är mycket långlivade i naturen och misstänks även vara cancerframkallande. Även kadmium hittades i otillåtna halter och två undersökta barnavårdsartiklar innehöll ftalater.

Ytterligare 24 av de granskade plastvarorna innehöll hälso- och miljöfarliga ämnen som inte är förbjudna, men finns med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Det vanligaste ämnet var ftalaten DEHP, som kan påverka balansen av vissa hormoner i kroppen och skada fortplantningsförmågan. Företag är skyldiga att informera yrkesmässiga mottagare om en vara innehåller ämnena i halter över 0,1 procent. Konsumenter har rätt att på begäran få information om innehållet av de farliga ämnena.

Efter Kemikalieinspektionens granskning har företagen frivilligt slutat att sälja varor där otillåtna ämnen hittats i halter över gränsvärdena. I två fall har Kemikalieinspektionen förbjudit företagen att sälja varorna. Kemikalieinspektionen har också anmält 20 företag till miljöåklagare för att ha släppt ut varor med otillåtna ämnen på marknaden, eller för att inte ha informerat yrkeskunder om att varorna innehållit särskilt farliga ämnen.

CLP-förordningen har uppdaterats – nionde tekniska anpassningen (ATP9)

Den nionde tekniska anpassningen av CLP-förordningen (ATP9) är antagen och publicerad i EU:s officiella tidning. Ändringen innebär att flera ämnen tillkommer på förordningens bilaga VI och att vissa ämnen som redan finns upptagna i bilagan får en ändrad klassificering och märkning.

För ämnen som förs upp på bilaga VI har myndigheterna beslutat om en viss klassificering och märkning som måste följas i hela EU, en så kallad bindande klassificering och märkning. Bilagan uppdateras regelbundet.

ATP9 innebär att ytterligare 26 ämnen förs upp på bilaga VI till CLP. Exempelvis införs bindande klassificering för bly som reproduktionstoxiskt i kategori 1A, med en särskild koncentrationsgräns på ≥ 0,03 procent för bly i pulverform.

Dessutom uppdateras den bindande klassificeringen och märkningen för 22 ämnen som sedan tidigare finns upptagna på bilagan. Uppdateringarna innebär bland annat en skärpning av klassificeringen för bisfenol A som reproduktionstoxisk i kategori 1B.

För att ge leverantörer av ämnen och blandningar tid att anpassa märkningen och förpackningen och att sälja ut befintliga lager finns det inga krav på att följa de nya bestämmelserna omedelbart. De blir bindande från och med den 1 mars 2018 men får tillämpas redan nu.

Farliga kemikalier hittade i elektronik

Fyra av tio elektriska produkter som Kemikalieinspektionen har analyserat innehåller förbjudna kemikalier. I mjuka plastdelar har myndigheten hittat kortkedjiga klorparaffiner, ett miljöfarligt ämne som även misstänks kunna orsaka cancer. Dessutom har bly påträffats i lödningar i flera produkter.

Under 2014 och 2015 har Kemikalieinspektionen genomfört flera tillsynsprojekt av elektriska produkter som mobiltelefoner, surfplattor, spelkontroller, köksapparater och lågpriselektronik. Totalt har 106 produkter analyserats. 43 av dem innehöll förbjudna ämnen i halter över gränsvärdena i lagstiftningen, visar en sammanställning av inspektionsresultaten. Inspektionerna är endast stickprovskontroller och resultatet speglar inte hela marknaden.

– Det är företagens ansvar att se till att deras elektriska produkter inte innehåller förbjudna kemiska ämnen. Ett syfte med vår tillsyn är att höja företagens kunskapsnivå om kemikalier för att vi ska komma närmare målet om en giftfri vardag, säger Mariana Pilenvik.

Reglerna för ämnen som kan finnas i elektriska produkter finns i olika EU-direktiv och förordningar. I Kemikalieinspektionens projekt har myndigheten undersökt om produkterna innehåller ämnen som är begränsade i RoHS-direktivet, POPs-förordningen eller Reach-förordningen. Varor med för höga halter av ett begränsat ämne får inte släppas ut på EU-marknaden. Kemikalieinspektionen anmäler tillverkare och importörer för misstänkt brott till miljöåklagare när deras produkter innehåller ämnen begränsade i RoHS-direktivet. När produkter innehåller ämnen begränsade i POPs-förordningen och Reach-förordningen anmäls såväl tillverkare som importörer och distributörer till miljöåklagare.

 

Allergiframkallande ämnen i vattenbaserad färg

Forskning har visat att hudallergier bland yrkesmålare har ökat kraftigt sedan många färger baserade på lösningsmedel bytts ut mot vattenbaserade färger. Skälet är att de vattenbaserade färgerna kan innehålla allergiframkallande konserveringsmedel, isothiazolinoner. En forskningsstudie från 2014 har också visat på brister i produktinformationen om att färgerna innehåller de allergiframkallande ämnena.

Några av de färgförpackningar som Kemikalieinspektionen kontrollerat har även varit försedda med Astma- och Allergiförbundets märkning Svalan, trots att färgerna innehåller kraftigt allergiframkallande ämnen. Skälet är att märkningen inte gäller allergirisken för den som använder färgen, utan för personer som vistas i ett rum två veckor efter att det målats. Kemikalieinspektionen vill uppmärksamma både yrkesmålare och konsumenter på att vattenbaserade färger med Svalan-märkningen kan innehålla allergiframkallande isothiazolinoner.

Styren undantas från krav på tillstånd

Styren kommer tillfälligt att undantas från nationella krav på tillstånd för särskilt farliga produkter. Undantaget träder i kraft den 1 januari 2016 och gäller till den 1 juni 2017. Styren finns bland annat i plastspackel för reparation av båtskrov och bilkarosser.

Ny och strängare klassificering av ämnet i kombination med nationella tillståndsregler, skulle innebära ett krav på tillstånd för privat hantering och yrkesmässig överlåtelse av styren både som ämne och i blandningar. Många vanliga konsumentprodukter som innehåller styren skulle då omfattas av tillståndskravet.

Om dessa regler tillämpades utan undantag skulle det i praktiken betyda att Sverige, som enda land i EU, kraftigt begränsade tillgängligheten av exempelvis plastspackel för reparation av båtskrov och bilkarosser. Kemikalieinspektionen har bedömt att detta sannolikt inte står i rimlig proportion till hälsorisken vid förväntad användning av produkterna och har alltså infört undantag från krav på tillstånd.