Nya föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler

Från 1 augusti 2020 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler, MSBFS 2020:1. Samtidigt upphör då gällande föreskrifter och allmänna råd helt eller delvis enligt nedan.

MSB har gett ut flera föreskrifter om brandfarlig gas för att förtydliga och detaljera kraven i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Syftet är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Flera av föreskrifterna skrevs för 20-30 år sedan och har nu uppdaterats och slagits samman.

De nya föreskrifterna gäller hantering av brandfarlig gas och aerosolbehållare med brandfarligt innehåll. De omfattar cisterner, gasflaskor, sprejburkar, rörledningar, installationer och liknande inom industrin, i bostäder, drivmedelsstationer, butiker och andra verksamheter.

Bestämmelserna riktar sig till den som ska hantera, eller hanterar, brandfarlig gas eller aerosolbehållare med brandfarligt innehåll och innehåller inga produkt-, konstruktions- eller tillverkningskrav.

Kemikalieinspektionen föreslår strategi och nya etappmål för farliga ämnen till 2030

Kemikalieinspektionen har i går överlämnat förslag till strategi och tre nya etappmål för farliga ämnen till regeringen. Förslagen är inriktade på att förebygga skadliga effekter på människor och miljö, och ska bidra till att stärka arbetet för att uppnå riksdagens miljömål och de globala målen för hållbar utveckling. Enligt förslaget till regeringen ska målen vara uppnådda 2030.

– En cirkulär ekonomi kräver att varor och material är giftfria redan från början. De mest problematiska kemikalierna ska inte användas alls och den samlade mängden farliga ämnen som människor och miljö utsätts för behöver minska, säger Per Ängquist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen.

De nya etappmål som Kemikalieinspektionen föreslår är:

  • Fasa ut särskilt farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört så långt som möjligt, genom att beslut om utfasning av ämnena finns för alla användningsområden, senast 2030.
  • Giftfri cirkulär ekonomi. Varor är designade för giftfria och resurseffektiva kretslopp senast 2030. Kraven är höga och likvärdiga för nyproducerade och återvunna material. Kunskap och information om ingående ämnens egenskaper är tillgänglig oavsett i vilket land tillverkningen sker.
  • Minska den samlade exponeringen. Barns utveckling och den biologiska mångfalden skyddas genom att den samlade exponeringen för farliga ämnen har minskat väsentligt, senast 2030.

Otillåtna ämnen i drygt var fjärde elektrisk produkt

Kemikalieinspektionens tillsyn av bland annat vanliga elektriska produkter visar att drygt var fjärde produkt innehåller otillåtna ämnen i halter över gränsvärdet enligt lagstiftningen. Det rör bland annat ämnen som bly och klorparaffiner.

– I de flesta svenska hem finns olika elektriska produkter så som cykellampor, mobilladdare och köksvågar. För att minska de negativa hälso- och miljöeffekterna är det viktigt att apparaterna inte innehåller skadliga ämnen. Skadliga ämnen så som bly eller kortkedjiga klorparaffiner i elektriska produkter medför risker främst vid tillverkning av produkterna och när de blir till avfall, säger Charlotte Rahm, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Sammanlagt kontrollerades 132 produkter, varav 79 var elektriska. 20 % av de 132 produkterna innehöll otillåtna ämnen i halter över gränsvärdet. Av de 79 elektriska produkterna var det 27 % som innehöll otillåtna ämnen. De ämnen som hittades var främst bly, kortkedjiga klorparaffiner och kadmium.
Totalt inspekterades 64 företag i projektet.

Under 2019 genomfördes tillsynen i fyra delprojekt där Kemikalieinspektionen tittade på produkter i museibutiker, batterier och batteriprodukter, musikelektronik samt ett samarbete med Elsäkerhetsverket.

– Det vanligaste har varit att vi hittat bly i lödningar på elektriska produkter. Det behöver inte medföra fara för konsumenten eftersom lödningarna oftast är dolda inuti produkten. Bly är dock ett mycket giftigt ämne som kan skada nervsystemet och det är dåligt när det kommer ut i miljön, säger Charlotte Rahm.

Sverige deltog i europeisk tillsynskampanj om farliga kemiska blandningar

Kemikalieinspektionen har deltagit i ett europeiskt tillsynsprojekt som har tittat på klassificering och märkning av farliga kemiska blandningar. Projektet har bland annat tittat på rengöringsprodukter, lösningsmedel, lim och rumsdoftmedel. 43 % av de granskade produkterna i Sverige hade minst en brist i tillsynen.

EU-wide Enforcement Forum project drivs av Forum för tillsyn under EU:s kemikaliemyndighet Echa. I detta tillsynsprojekt deltog inspektörer från 29 länder. Kemikalieinspektionen deltog för Sveriges del och inspekterade 25 produkter hos 14 företag. Fokus för inspektionen var små förpackningar under 125 ml och biocidprodukter.

Av de inspekterade företagen i Sverige hade 46 % minst en brist, till exempel vad gäller klassificering och märkning av produkterna samt brister i säkerhetsdatabladen. Av de 25 inspekterade produkterna hade 43 % någon av bristerna. Inspektörerna i Sverige fann också att drygt en femtedel (21 %) av de kemiska blandningarna hade felaktig klassificering och 16 % hade felaktigheter i märkningen.

Tydligare regler för medicinska kontroller i arbetslivet

Tisdagen den 9 april tog Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenheim beslut om att omarbetade och nya föreskrifter ska träda i kraft för medicinska kontroller i arbetslivet. De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 november 2019.

Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar. Det kan också vara provtagningar som man gör för att mäta halterna i kroppen av ett ämne (exempelvis bly) som kan finnas i arbetsmiljön, så kallad biologisk provtagning.

–          Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler som också uppfyller de EU-direktiv som gäller är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare och säkrare arbetsplatser och skyddar arbetstagare från att drabbas av ohälsa eller olyckor säger överläkare Ingemar Rödin, Arbetsmiljöverket.

De omarbetade och nya föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Anledningen har varit  att de nu gällande föreskrifterna har upplevts som otydliga och svåra att tillägna sig, att nya EU direktiv har tillkommit samt för att systemet med sanktionsavgifter ställer särskilt stränga krav på tydlighet för att sanktionsavgifter skall kunna utdömas vid inspektion.

Syftet med medicinska kontroller kan vara att:

  • upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön
  • skydda särskilt känsliga personer
  • kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter
  • förebygga olycksfall i riskfyllda arbeten som till exempel ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet

De viktigaste ändringarna i förhållande till de nu aktuella föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 är att:

  • medicinska kontroller vid handintensivt arbete införs
  • medicinska kontroller med tjänstbarhetsbedömning införs vid kvicksilverexponering
  • läkarundersökning vid arbete med armerad esterplast utgår
  • nya gränser och intervaller för provtagning av blyhalten i blod införs
  • definitionen på nattarbete anpassas till bestämmelserna i EU-direktivet och arbetstidslagen
  • tillämpningsområdet vid klättring med stor nivåskillnad utvidgas
  • krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket upphävs
  • beställningsprocessen för de medicinska kontrollerna ska dokumenteras
  • struktur, språk och koppling till andra föreskrifter förtydligas
  • ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och den medicinska expertisen förtydligas

Tillkommande yrkesgrupper som kan komma att omfattas av de nya föreskrifterna kan bland annat vara lokalvårdare, montörer, slaktare eller de som arbetar vid löpande band, till exempel inom fiskindustrin. Det är arbetsmoment som innebär snabba handledsrörelser med kraft som kan öka risken för belastningsskador i händer, armbåge och nacke om de inte genomförs på ett säkert och hälsosamt sätt som omfattas av krav på medicinska kontroller.

–          I första hand ska belastningsskador liksom andra skador, olyckor eller ohälsa alltid förebyggas genom det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva, säger Kersti Lorén, ergonom på Arbetsmiljöverket.

Enligt EU-direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, artikel 15, ska särskilt utsatta riskgrupper skyddas mot de faror som speciellt berör dem. Arbetstagare som sysselsätts med klättring med stor nivåskillnad tillhör en sådan särskilt utsatt riskgrupp, som ska skyddas. Direktivets regler är inte specificerade till särskilt utpekade yrkes/riskgrupper. Föreskrifternas krav överensstämmer nu med EU-direktivets.